Josefin

Inatt drömde jag något riktigt läskigt. Jag satt i min mammas kök och sa att jag va sugen på kött. Hon plockar då fram en rå frusen köttbit och ger mg att gnaga på. Jag äter och äter, då och då stöter jag på en sena eller ett ben jag slänger bort. Efter ett tag tröttnar jag på smaken och ger tillbaka stycket till min mamma. Vaknade panikslagen med en lite söt järnsmak i munnen. Drömmen va så verklig att jag kände smaken ända fram till lunch.

Spenderat min dag på en nästintill tom peddan med sus å Vick. Vi kom ju sådär långt men imorgon är de pått igen.

Alla snackar om nya liv hit och dit. vill nog inte ha ett nytt liv för det finns mycket kvar i mitt nuvarande liv som jag vill behålla. Men en sak jag vill förändra är hur lite jag rör på mig. Har äntligen hittat en bra promenad slinga så nu är de frittfram för promenader så länge det är ljust. Här på hisingen (lr någon annanstans heller för den delen) borde man låte bli att promenera ensam tjej i mörkret. Även om jag är alldles för orädd för såna grejjer. För helt ärligt så blir jag inte rädd utav att gå själv i mörkret. Klarar skogar,kyrkogårdar det mesta så länge det är utomhus men när världen ser ut som den gör så får man använda de vett man har fått och tänka till en extra gång. Så inga onödiga promenader i mörker.